Lyckas inte somna. För mycket som flyger genom huvudet. För mycket tankar. Är säkert nervös inför festen på lördag. Och för hur det ska gå med tentan, även om jag tar den med ro. Sen finns ju hela stressfaktorn med sommarjobb, och avsaknaden av ett sådant. Jobb i framtiden, när jag är klar med min utbildning. Säkert är det ännu mera, även om det ligger djupare i mig.

Funderar på om jag någonsin kommer kunna lära mig att berätta för mina vänner när jag mår dåligt. Känns mest som att jag gör som jag alltid gjort, och svarar med ett glatt leende att jag mår bra om någon frågar. Det finns de som kan se igenom masken, men de är få.

Det är liksom lättare att skriva här, att slänga ut sina känslor i rymden och hopas på att någon lyssnar. Nu vet jag ju att ni finns som gör det. Ni är underbara!

Ibland saknar jag vissa aspekter av att ha en religion. Känslan av att aldrig vara ensam till exempel. Att veta att det alltid finns någon som tar hand om en och ser efter en även när livet set nattsvart ut. Någon som fördriver ensamheten. Ett inre ljus. Jag kan sakna den där inre friden som man kan uppleva. Glömma sig själv och övergå helt i något annat… Om jag nån gång lyckas ta mig tiden, ska jag väl försöka ta reda på vad det är jag tror på egentligen. Söka, och se om jag finner…